DICCIONARIO DE LA  LENGUA PHORHËPECHA
 
ESPAÑOL – PHORHËPECHA
PHORHËPECHA – ESPAÑOL

por

PABLO VELASQUEZ GALLARDO

 

Documento recuperado de la red para fines educativos sin fines de lucro en la Universidad Michoacana de San Nicolás de Hidalgo. Junio 2008

 

O

 

 

obedecer. Jan~ángarh.eni, kurhánguni, kurhanderanl, kurhachani.

obediente. Kashúmbini, kurhánderati kurhángunpiri, kurhánditi, kurhándera.

objeto atravezado. Uajtsángesti, parhíakutini, Ichanariukuni, ambé ma parhíkutini. .

objeto puntiagudo. Tsurhúntsurhúruni má ambé tsauápiru.

objeto rojizo. Sharhísharhíkasi.

objeto viejo. Sheréchi, má ambé takúshi.

obligación. Úkua, niátakua jatsíni úskua, úkua jatsíni.

obligar  a una mujer a hacer tortillas. Ichujpataram, ichúskutarani, kurhínda uraní.

obrajero. Karón úri, tsunúnda úri.

obrar. Anchikorheni, úni, khuajtsíni.

obscurecimiento debido a lo nublado en tiempo de aguas. Turhinturhínduntani, janíkua jángashkurhini, kápindikuarhu, ónarikuni, chúrinish jángashkurhini.

obscuridad. ápakandeni, pápjangashkurhini, tikapenarheni.

obscuro. Pápakandeni, kápindeni, tkápindu.

obstaculizar. Tsungáperani.

océano. Japúnd khéri, japúnda.

ocio. Shépekua, mintsíkurhini erátakupiríni.

ocote. Khuerámu.

ocote encendido. Erájkutarakua, kuerámu úrhutakata, kuerámu erákuni kuerámu tishátakata, kuerámu úrhutini.

ocupar. Khépani.

ocurrir. Úkurhini, míatsikurhini un amobé, íshku míantani ambé erátseni úni sáni ambé, úpatakurhini

ocho. Iúm tanímu.

odiar. Ijkíakuni, ijkímingarheni.

odio. Kurhúngekua, kurhúrashini ikíata, ikíakua.

"Oenothera .sinuata". (planta medicinal) Tarhépeni, tharhépeni tsitsíki ,tharhépeni.

oficial. Terónchi.

ofrenda. Khéjtsitakua, míndani .tsitsíki jatsíndukuni.

ofrenda a los antepasados que se ofrece el día de los muertos. Pirírakua kétsitakua, kétsitakua pákuani uarhírichani.

ofrenda de alimentos y frutas a los dioses. Parhákua, uatsákukuantani, uIrhímukua.

¡óigame! Epa, kurhácharini, kurhánkucherani, kurhánguchirini, korhóshinsani.

oír. KurÍláani, kurhóni.

ojalá no. Kájtakarno na apíri no ishúni.

ojo. Eskua.

ojos grandes. Eskua khérati, ésk khérati.

ola. Ijtsí siuíniújtsini, ijtsítharhéatsini, itsí tinguíntsini, uaráti itsí kómbutani.

olán. Kítsku, kentsémuti, tsikíngarhikuní.

oler. Sipíruni, pimsúruni.

oler mal. No sés jájkundeni kíchukuen shipíruni, nándirku shipíruni, no sési punsúruni, no sési sipíruni.

olor. Sipíakua, jájkundekua, phumtsúmekua, shipírukua, jámarhandini.

olote. Théni.

olvidar. Miríkorheni.

olla, ancha de la base. Kótsi, porhéchi kotsí, tsuntsu kótsini, tsúntsu kóniti, porhéchi kuchúni.

olla de barro con cuello angosto. Sirhíjcha, porhéchi tsauántsáuáncha, tsúntsu tsirúchani, tsúntsu tsauápcha, porhéchi tsiuácha.

olla de barro para guardar cal. Kurhírak jatákua, tsunutsítu, tsúntsu kurhírakua jatákua, porhéchi kurhíra. kua jatákua.

olla de barro para hacer nixtamal. Jáp phikúrakua, tanínikua kurhírakua pikúrakua, tsúntsu jápu pikúrakua, porhéchi jápukurakua.

olla de barro pintada de color verde, decorada finamente y se usa para llevar regalos. Porhéch ijkuári, tsúntsu shiuárakatecha, tsúntsu atánskata, tsúntsu karáparha.

olla grande de barro. Temétsi, porhéchi kéri, tsúntsukéri, kerénderi.

olla grande de barro para el agua que se toma. Kukúch temétsi, ijtsí jatákua, tunúchi kéri, tánek atáparha, porhéchi itsí jatákua.

olla grande para cocer tamales. Teméts khéri, porhéchi, porhéchi kéri kurhúnda ninírakua.

olla grande para hacer pozole. Teméts máskutarakua, tunúch, porhéchi kéri máskuta úrakua.

olla mediana para deshacer la cal para hacer nixtamal. Ijtsí kurhírak úrakua, temétsi, porhéchi séskish par kurhírakua itsárantani, tánik sapí, porhéchi terúkuri.

olla mediana para guardar tortillas. Ichúskut patsárakua, tunúch kashúkurhish, tunúchi, porhéchi terúkuri.

olla para guardar levadura. Sharhíkat jatákua, temétsi, porhéchi sharhípikua patsáni.

olla para hacer atole. Kamát úrakua, tánikua kamáta úrakua, temétsi, porhéchi kamáta úrakua.

olla para hacer caldo de res, Churhíp úrakua, tánikua churhípu úrakua, kanícha, porhéchi churhípu ninírakua.

olla para mojar las manos mientras se muele nixtamal. Ajtájkutarakua, atákutakua, tunúchi, porhéchi atákutakua.

olla para sacar agua de un pozo. Itsí pitárakua, tsúntsuitsí pitárakua, khamúkua, porhéchi itsí pitárakua.

olla verde. Ma ijkuári, ts(mtsu shunápeparha.

olla verde de barro que se usa para ordeñar. Ijtsúk phikúrakua, tsúntsu itsúkua atárakua, tsúntsushunápiti, porhéchi tsiráperakua.

ollita de barro para tomar agua. Tsúntsu, ijtsímatarakua, tsúntsu itsímatarakua, tsúntsuitsímatakua.

ombligo. Túpu.

omóplato. Khési, khéskua, úni késhirhu anápu.

"Oncidium tigrinum llav. et lex". Parákat tshitshíki, tsiríperakua.

onza. (Mustela frenata) Apátsi.

orador. Jarhácha, uandári, uandátsikpiri.

orar. Uandótsekorheni, kómarhipikurhini, kóm arháni.

órbita. (anatomía) Ésk jatákua.

ordenar. Jurámuni.

ordeñar una vaca. Itsúkua pikúni.

oreja. Kujtsúkua.

orejas de perro grandes y caídas. Khuaróntsi, kutsíkua chakíki, khuaróndi, kutsíkua shakíki.

orejera. Itchéri orénaripari.

organizar algo bajo un mismo patrón. Májkhakuntani.

órgano genital de la mujer. Khuípu, kúparha, shétu.

orgulloso. Tepárakorheni, jarhóshani, tepárakuarheni, tepárhakurhiti, jarhóshati.

orientar a una persona. Jángajtani, arhírikuni, arhístakuni, arhítakuni, jángastani.

oriente. Thíntinmandikuarhu, jurhíat uérakuarhu, jurhíat uérakuarhu jájtakurini, jurhíta andáranikuarhu, .iurhíata uérakish, tarhúata andáraka, chánchanastiru.

orilla. Jarhúkutini, uanámukuni, ichákuamakuni.

orilla de un lago. Uanámukuni, uanámukun ísh.

orilla de un pueblo. Uanámukuni, uanámukun ísh, uéramanisi irétarhu, uéakupani, uéramani.

orilla del mar. Uanámukuni, uanámukun ísh.

orina. Iarhátsekua, iarhátsikata, iarhátsini.

orinar. Iarhátseni, iarhárikurhini, iarhátsikurhini.

oro. Tirípiti.

orquesta. Kústakua, kútaticha sapíchu, kústaticha patsíkuricha, kústakua sa píchu.

orquídea. (Cattleya citrina Lindl.) Iurhí tshitshíki, arhúrak tshitshíki, tatsíngen tshitshíki.

orquídea morada. Itsímak tshitshíki.

ortiga. (Urtica urens L.) Apárhekua.

ortiga negra. Apárhek turl-ipiti.

otate. Kupámu, patángarhi, patágchi.

otra vez. Ménderu, ménderu ia.

otro. Máteru.

otros. Márutaruksi, máterucha, máruterucha, mátanlcha.

oye. Épn, korhó, kurhá.